Så var det då äntligen dags för hemmapremiär i serien och den första matchen på 25 år för ett damseniorlag i Furulunds IK. Föreningen bjöd på en ståtlig inramning med flaggorna i topp, bollkallar, matchprogram, musik, speaker och en välfylld kiosk. Tack för det!
Som grädde på moset en månghövdad publik, vilket adderade positivt till stämningen.
Stämningen hos tjejerna var förväntansfullt spänd och nog märktes det på vår spelmässiga prestation under stora delar av matchen. Det var inte den "vanliga" sorglösheten och gå-på-andan, utan passivitet, otydlighet och oskärpa präglade många moment.
Trots att det spelmässiga inte är så mycket att skriva hem om, skapar vi ett flertal riktigt heta lägen under matchen och dagens 3-2 (1-1)-seger (målskyttar Willas, Louise och Linn) ska naturligtvis vara med klart bredare marginal. Vi sumpar ganska friskt och om det beror på dålig fokus, stress eller en inte alltför snäll "matta", är inte helt lätt att klarlägga. Förmodligen en kombination.
Vår bästa period har vi, när vi i den lätta medviden i andra, trycker på framåt och tar oss fram till en 3-1-ledning. För första gången under matchen hittar vi ett passningsspel som är värt benämningen och det känns som vi har full koll på händelserna, samtidigt som Bunkeflo "knäar" något. En reducering "från ingenting" ger dagens motståndare lite extra energi de sista 10 minuterna, men vi håller undan relativt kontrollerat.
Vi tror att tjejerna är fullständigt eniga med oss, om att vi kan SPELA en betydligt bättre och mer sevärd fotboll än vad som visades idag. Det har vi gjort tidigare. Samtidigt är det en styrka att kunna "gnugga" på, även om det känns som uppförsbacke, och komma ur bataljen med tre friska poäng. Det ska ni ha all heder av.
Enskilda ljuspunkter är spelet under en del av 2:a halvlek, Linns härliga skott från vänsterkanten, det kraftfulla och bestämda avslutet av Louise och Johannas mycket kvalificerade räddning i andra.
"Önnes" enträgna jobb och försök samt Lovisas habila mittbacksspel belönas med en frukt extra på träningen imorgon.
Ses vi då.
Rolf.