När årets första serieförlust kom, så kom den med besked. Siffermässigt. Som två rejäla örfilar satt förlusten med 5-1(2-1) borta mot Backarna i (på?) Kirseberg.
Och det ser ju solklart ut på papperet. Och siffrorna är ju solklara, men bakom dessa döljer sig många sekvenser och moment, som logiskt sett borde ha gett resultatet ett annat ansikte. Men, fotboll är inte alltid logiskt. Tack och lov. Även om det idag gärna hade fått vara det!!!
Tror att de flesta närvarande skriver under på att det är vi som i högre grad "för matchen", spelar "riktigt" och dessutom skapar en uppsjö med möjligheter. Om det var tre eller fyra i "virket" vi hade, har jag glömt. När dessutom ett otal rena frilägen och t o m öppet mål inte omsätts och ytterligare några halvchanser rinner oss ur händerna, så blir det kostsamt. Jag har vid ett flertal matcher tidigare påpekat att vi "sumpat" rejält, men inte blivit straffade bakåt, tack vare stabilt försvarsspel. Idag blev kombinationen av en massiv brist på att omsätta målchanser och några tveksamheter bakåt det som präntar ett övertydligt budskap. Man kommer inte "undan" i all evighet.
Till detta ska läggas att Backarna i sin Ellen Georgsson Rasmussen har seriens utan tvekan bästa spelare. En spelare som vilket div 2-lag som helst hade tagit emot med öppna armar. Och kanske t o m ytterligare ett snäpp upp. "En spelare gör inte ett lag". Nä, kanske inte heller i Backarna, men..... Kul att få se så skickliga spelare i division 4.
Är vi missnöjda med våra spelare och vår insats? Nä, inte alls. Vi tycker att den spelmässiga prestationen är den bästa under hösten och att vi anstränger oss och försöker under hela matchen, är vi väldigt nöjda med. Vad det beror på, att vi inte har de berömda marginalerna med oss, är svåranalyserat. Ingen spelare missar ju målchanser för att det är kul. Det var "one of these days".
Jag har inga problem med att dela ut fullt godkänt med råge till samtliga spelare för såväl arbetsinsats som det spelmässiga. Det är ni väl värda och jag s....r i siffrorna på anslagstavlan. Ge oss några års seniorerfarenhet till, så.....
Moa och Saga gör fina insatser på sina respektive kanter och framåt gör Önne ett hårt jobb. Samt producerar dagens mål.
Dagens klapp i ryggen ger vi till Maja, som symboliserar det som idrott går ut på. Att ALLTID ge sitt yttersta oavsett omständigheter och att ALDRIG någonsin ge tappt, oavsett vad siffror visar eller vem motståndarna är. Här talar inte munnen. Här talar agerandet.
Nu "bölar" vi ( i alla fall jag!!! ) några timmar till. Sedan är det dags att titta framåt. Nya, spännande utmaningar väntar alltid runt nästa hörn och dagens "lektion" ska vi dra lärdom av. Inte glömma, inte knäckas av. Vi drar en lärdom. Och blickar framåt. Lite klokare.
Bra jobbat tjejer!
Ses vi tisdag.
Rolf.