Ett Ljungvalla, som återigen kunde bjuda på en acceptabel matta, gästades av toppkrigande IFK Trelleborg, som fick vända hemåt tomhänta, efter 3-2 (3-1).
Målskyttar: Annie, Mary och Moa.
Det vi i första hand tar med oss från denna match är viljan till att slita sig igenom matchens alla 90. Ett enormt hårt löpjobb läggs ner och vi fightas i närkamperna med alla tillgängliga kilon. IFK är långtifrån enkla att tampas med och det märktes idag att vi behöver ett par, tre års erfarenhet till, för att också kunna "äga" matcher mot denna typ av motstånd. Med det sagt, är det beundransvärt hur vi biter ifrån.
Spelmässigt är IFK bättre än oss idag, merparten av matchen, och vi har oftast väldigt svårt att få till ett passningsspel som andas kontroll på läget. Mycket beroende på att IFK inte gav oss de extra tiondelarna att tänka och behandla boll, vilket ledde till stressade och oprecisa avlevereringar. Och sedan hade vi faktiskt en hel del oadresserat också när vi inte var satta under press, så...lite otydliga var vi allt idag.
Men, vi bjuder i första halvlek på några riktigt vassa omställningar med stor kvalitet och har vi tidigare haft synpunkter på effektiviteten, så var den i princip 100%-ig första 45. Vi har också ett skott som tippas i ribbans underkant. Ett av målen gör vi dessutom efter hörna och det hör inte till vanligheterna.
Tre härliga poäng skördas och idag finns ingen tvekan om att samtliga får höga betyg för arbetsinsatsen. Fanns ingen som "gick och solade".
Blott andra seriematchen för året som målvakt och Hannah klarar sig med bravur. Mary gör en pigg första. Linas första försök som forward klart godkänd.
Dagens "passa-upp-mig-biljett" ger vi till Moa för ett gediget defensivt jobb, några kreativa offensiva utflykter och för ett mycket kvalificerat avslut på halvvolley, i en situation med mycket "trafik", rätt upp i nättaket.
Suveränt jobbat tjejer!
Rolf.