Hemmamatch mot Stehag, denna första lördag i september, och en trepoängare bärgades via 1-0 (0-0).
Målskytt: Willas
Denna gång satt vinsten riktigt hårt åt. Först i den 4:e och sista övertidsminuten, lyckades vi hitta det förlösande målet, som innebar viktoria.
Från sidlinjen upplever vi det som att tjejerna inte riktigt hittar den energi som krävs för att vi ska få till ett övertygande spel. Det är oprecist i många detaljer, vilket gör att det aldrig infinner sig någon rytm i spelet.
Lägen för att göra mål skapar vi som vanligt, men det saknas skärpa, beslutsamhet och övertygelse i dessa situationer.
Det defensiva jobbet sköter vi godkänt och vi släpper väl egentligen inte till en enda rejäl målchans.
"Ute på plan", spelmässigt, är det en jämn match.
Många års "mantrande", om att alltid använda, utnyttja matchens samtliga minuter till att försöka göra bra saker, togs till sin spets mot Stehag, och återigen visar tjejerna prov på en remarkabel förmåga att fortsätta försöka hitta lösningar och att ALDRIG någonsin förlora hoppet. En egenskap som vi hyllat tidigare och som igår ligger bakom, att vi åter kan skörda en frukt.
Trots avsaknaden av en viss energi, vill vi ge godkänt till arbetsinsats och inställning. Vi maler på, och även om det inte alltid är så vackert, så ger mängden "attacker" till slut utdelning.
Ida och Maja "städar" förtjänstfullt i de bakre regionerna, Sandra och Annie ligger på ett intelligent sätt bakom det, som till sist ger Willas möjligheten att trycka dit bollen. Men, igår delar vi "publik-juryns" val av bästa prestation och ger den hårda ryggdunken till Louise. För ett stenhårt jobb på kanten, en variation av sätt att ta sig fram och ett huvudspel vid våra hörnor, som SÅ när resulterade!
Gott jobbat tjejer!
Rolf.
