Utfärd till nordvästra Skåne på sena söndagseftermiddagen för möte med Hasslarp och hem därifrån med tre tunga poäng i ryggsäcken, efter viktoria med 2-3 (1-3). Målskyttar: Önne 2, Willas 1.
En "duktig" vind och en gräsplan som inte hade fått den mest kärleksfulla omvårdnaden gjorde de yttre omständigheterna något svårbemästrade. Därför är vi desto mer nöjda med att vår första halvlek såg betydligt bättre ut spelmässigt jämfört med föregående 1:a halvlekar. Framåt skapar vi så att de tre gjorda, kanske borde varit 4 eller 5.
I andra halvlekens motvind får vi långa stunder freda oss. Ett otal hörnor osar hett och i matchens 91:a förbereder vi oss på att vi får nöja oss med en pinne, men avslutet sitter i stolpen. Dessförinnan, i mitten av andra halvlek, har vi också haft ett rykande avslut i stolpen. 1-4 där och matchen hade varit "hemma". Nu reducerar Hasslarp i 73:e och det blir, som vanligt(!), en nervpärs på slutet.
Men, vi har fantastiska tjejer, som jobbar och sliter under mycket begränsade omständigheter. Att det också fortsättningsvis kommer att krävas insatser utöver det som egentligen kan begäras, måste vi ödmjukt ta oss an. Vi ska stolt konstatera att vi är enda obesegrade lag i serien efter 5 omgångar, men stoltheten MÅSTE ackompanjeras av stor ödmjukhet inför framtiden och en beredskap på att vi inte kommer att få någonting gratis. Varje kommande match är en ny utmaning. Vi ska ha med oss "gamla" positiva prestationer och resultat, men det är ingenting som ger oss någon "favör" i kommande matcher. En vilja att ALLTID ge sitt yttersta, oavsett motståndare, resultat i matchen eller yttre omständigheter, är det som sakta men säkert kommer att ta oss framåt i vår fotbollsutveckling.
Med glädje ges samtliga ett stort plus för arbetsinsatsen. Lovisas insats som mittback, härlig att se. Önnes två baljor, ett stort ÄNTLIGEN och mycket välförtjänt. Dagens största glas med vätske-ersättande och John Blunds allra mjukaste flingor ger vi till en spelare som alltid sliter hårt i det tysta och som idag på en relativt ovan imf-plats tar ansvar och går först i ledet med att vi ger oss ALDRIG: Ida A.
Underbart jobbat, tjejer!!!
Ses vi tisdag.
Rolf.